att komma ifatt

Vi backar tillbaka lite... 


Till påsklovet. 

Jag var trött. Det var mycket på jobbet i skolan och mycket med liten hemma. 
Hade beställt en läkartid för att kolla upp en leverfläck, men somnade och missade besöket. 
Fick en ny tid. 

Första läkaren sa "Det där ser inte bra ut!"
Andra läkaren sa "Det där tar vi bort!"
Efter sköterskans "Det är bra om du tar någon med dig." sa tredje läkaren "Nu säkrar vi!"

Vi var chockade och ledsna. 

Allt var en overklig mardröm. 
Jag kan inte ens uttala malignt melanom! Varför säger man inte bara hudcancer?

opererades igen

Fjärde läkarn sa "Det är positivt att det är inkapslat!", "Vi kommer nu ta bort ett tiotal lymfkörtlar till" och "Italien finns kvar."

Mardrömmen fortsatte!

Jobbade, men helt avtrubbad.
Levde, men i en bubbla. 

Hämtade styrka i löften och i kärleken från familj och vänner. 

Så kom vändningen!


Jag skulle opererats på skolavslutningsdsgen, när Magnus semester började. 
Vi hade ställt in vår Italienresa.

Ny läkare på onkologen, canceravdelningen där jag nu hade en vårdplan, berättade om nya forskningsrön.
Istället för att ta bort mer, skulle man nu undersöka med ultraljud en gång i halvåret, för att se att det inte dykt upp fler metastaser. 
Jag ska också ha koll på fläckar och lymfkörtlar. 

Först en enorm glädje!

Så en stor tacksamhet för fungerande sjukvård och forskning!
Också en oro som mattas lite varje dag...

Ett fantastiskt sommarlov börjar börjar närma sig sitt slut. 

Jag är så lycklig och tacksam! 

Var rädda om er! 

Kram 
Malin 


Kommentarer
Postat av: Anna Friberg

Vilken resa! All respekt till dig för att du orkar och faktiskt väljer att berätta. Hoppas du känner dig stärkt av sommaren, kärleken och den medicinska vetenskapen. Stor kram❤️

2017-08-12 @ 12:44:32
URL: http://annapannapuff.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0